Frågor & Svar
Här presenterar vi alla tilltänkta frågor och svar
Vad är skillnaden mellan anställda plockare och friplockare?
Det är viktigt att skilja på anställda bärplockare i en av arbetsgivaren organiserad form och fria bärplockare. Ett företag som har anställda plockare är skyldiga att följa rådande arbetsmarknadslagar. Det finns också ett specifikt kollektivavtal där Livs är den fackliga motparten för anställda plockare av vilda bär.
Dessa lagar och avtal gäller inte för fria bärplockare. Här får och kan inte företag som bedriver bäruppköp ställa krav på hur, när och var bären plockas – när det gäller dessa aspekter ska plockarna vara fria. Denna frihet har ett pris för den fria bärplockaren. Plockarna har ingen garanterad lön och omfattas inte av några försäkringar.
Hur beroende är svenska bärföretag av arbetskraftsinvandring?
När det gäller tillgång till svenska bär är arbetskraftsinvandring helt avgörande. Utan dessa säsongsarbetare skulle stora delar av bärnäringen inte fungera. Vi är helt enkelt beroende av arbetskraftsinvandring.
Hur många bärplockare använder den svenska bärbranschen totalt per år?
Eftersom vi har två system för bärplockning i Sverige går det normalt bara att ange antalet anställda, organiserade bärplockare. Där har det varierat de senaste 5 åren från 1 200 till närmare 7 000 arbetare.
Under 2024 minskade antalet beviljade arbetstillstånd för bärplockare avsevärt jämfört med föregående år. Enligt Migrationsverket beviljades endast 1 272 ansökningar, en kraftig nedgång från 5 372 året innan.
Hur ser ni på ökade myndighetskontroller?
Vi välkomnar ökade myndighetskontroller. Det stärker bärbranschens anseende. Tillsammans med näringens egna förbättringsarbete fungerar myndigheternas tuffare tag som en självsanering av branschen. Ingen ska utnyttja dem som plockar bär i de svenska skogarna. Det är också så bärbranschen kan gå från att vara en ”riskbransch” till en ”riskfri” bransch.
Däremot måste kontrollerna vara rättvisa. Idag saknas samordning och samsyn mellan olika myndigheter vilket försvårar våra processer. Vi efterlyser därför tydliga och enhetliga riktlinjer när det gäller arbetsvillkor för våra anställda bärplockare.
Det har under en lång tid rapporterats om missförhållanden i bärbranschen. Delar ni problembilden?
Kritiken är befogad. Vi måste ha ordning och reda inom bärbranschen. Schyssta arbetsvillkor för bärplockare är en förutsättning för både bärplockarna och branschens anseende. Migrationsverkets interna revision från december 2023 pekar på vilka ökade kontroller som borde ha gjorts tidigare och som blev verklighet först 2024.
Det som rapporteras är oacceptabelt och speglar inte hur seriösa aktörer arbetar. Vi ser allvarligt på de problem som finns och vill vara en del av lösningen.
Över 90 thailändska bärplockare ska förhöras av svenskt rättsväsende, varav de flesta i Thailand. Det handlar om att flera företag som sägs ha lurat sina anställda på inkomster. Hur kan detta ske?
Det är omöjligt för oss att kommentera fall som vi inte har insyn i. Men situationen för utländska bärplockare har historiskt varit svårkontrollerad. Fram till 2010 var bärplockningen mer oreglerad, vilket tyvärr bidrog till oacceptabla missförhållanden i delar av branschen.
Det fanns hitresta thailändare redan då, men de var just ”fria plockare” och var i Sverige på turistvisum. Det var verkligen inte något optimalt system.
Vi välkomnar därför ökade myndighetskontroller. Tillsammans med näringens egna förbättringsarbete fungerar myndigheternas tuffare tag som en självsanering av branschen. Ingen ska utnyttja dem som plockar bär i de svenska skogarna.
Håller ni med om att branschen under lång tid har haft ett dåligt rykte?
Vi förstår att bärbranschen har haft ett dåligt rykte, och det beror delvis på att det har funnits få konkreta lagar och regler för att ta itu med problemen. Under lång tid fanns det inte tillräckligt med styrning för att säkerställa att alla företag följer de rätta arbetsvillkoren.
Även om det finns kollektivavtal, är de inte alltid anpassade för bärplockaryrket. De passar inte riktigt de speciella förhållandena i vår bransch, vilket gör det svårt för både arbetsgivare och arbetstagare att följa reglerna på ett rättvist sätt.
Vi tycker att det behövs bättre lösningar som är mer anpassade för bärbranschen för att skapa rättvisa för alla. Det bör också noteras att inte alla aktörer har agerat dåligt. Det som rapporteras speglar inte hur seriösa aktörer arbetar.
Vad gör ni konkret för att städa upp branschen?
Det är en viktig fråga, men också väldigt svår. Fram till nyligen har det inte funnits någon branschförening specifikt just för bärföretagen, vilket har gjort det svårt att samla de aktörer som vill arbeta tillsammans för att förbättra branschen.
Vi som seriösa företag gör vårt bästa: vi följer kollektivavtal, erbjuder bra villkor och vill gärna vara med och ta ansvar. Men för att kunna städa upp på riktigt behövs tydligare regler, mer samarbete i branschen och en bättre dialog med myndigheterna.
Hur säkra är ni på att era bärplockare har det bra?
Vi har koll på arbetsvillkor, löneutbetalningar och boende. Vi säkerställer också att plockarna får rätt information.
- Vi träffar bärplockarna i Thailand och kan med egna ögon se hur de har det.
- Externa kontrollorgan kontrollerar att arbetsvillkor med mera efterlevs.
- Vi har löpande dialog med anställda och har även utarbetat olika klagomålsmekanismer för att snabbt åtgärda eventuella problem.